Kategoriarkiv: Höns
Höken, silvertejpen och friheten
I förrgår satt jag och stickade i soffan i godan ro när jag plötsligt hörde vilda skrik utanför. Jag flög bokstavligen ut genom verandadörren och landade bredvid en förvånad duvhök som precis satt klorna i en av mina hönor. Höken tog till flykten och hönan sprang iväg.
Det var den lilla aracuanan Anna som råkat ut för ett överfall. Hon blev av med ett gäng nackfjädrar och fick en ordentlig reva i huden på bakre flanken.
Alltid när höns blir utsatta för en attack av hök eller räv ställs man som djurägare inför dels om man verkligen ska ha hönsen ute och dels om man ska behandla eller avliva det stackars djuret. I Facebooksgruppen Vi som har höns är frågan om att nacka eller behålla en riktig vattendelare. Vissa verkar nacka för minsta skråma medan vissa vill till varje pris behålla livet på höns som är riktigt allvarligt skadade. Men jag tror att den bästa djurhållningen ligger någonstans mitt emellan.
Jag har varit tvungen att ta bort höns som blivit allvarligt skadade av höken och jag har behållit höns med skador också. Det är jättesvårt att veta ibland. Men jag tror ändå att en höna uppskattar livet efteråt även om hen har ont i något sår i några dagar om hon sen kan leva ett långt och lyckligt liv. Samtidigt så kan ju hönan inte gå med stora sår obehandlade. Ja, det är en balansgång, men denna gång uppskattade jag såret till att kunna läka. Däremot försökte jag tejpa ihop det för att det ska läka snabbare. Med silvertejp för det var det vi hade. Ja vackert blev det inte, men jag hoppas det kan underlätta läkningen.
Den andra frågan är ju om man ska ha frigående höns när de kan bli utsatta för attacker både från luften och marken. I perioder har jag haft dem instängda i min lilla hönsgård med tak för att höken eller räven inte ska börja tänka på mina höns som skafferi. Om de kommer hit flera gånger och hönsen är inom lås och bom tröttnar de väl till slut.
Jag har förlorat höns både till räv och hök, men ändå vill jag att grunden ska vara att de ska vara ute. Det är ju själva nöjet att ha höns, att de ska få sprätta i trädgården och få leva riktiga hönsliv. Att stänga in dem för alltid blir ju bra trist.. I år har vi endast haft en attack och tänk då så många härliga dagar hönsen kunnat sprätta i trädgårdslanden och sandbala i rosenrabatten utan rovdjur.
Nej, jag kommer aldrig ha dem instängda i den lilla hönsgården med tak, annat än när myndigheterma kräver det eller i perioder av återkommande attacker. Annars får de vara ute, i trädgården när vi är hemma eller i deras rymliga utegård när vi är borta. Att skydda dem helt och hållet kostar för mycket av deras livskvalitet. De har också rätt att få sprätta i jord, äta grönt, en och annan insekt och få njuta av livet.
Liv och död går hand i hand
Min lilla höna Heidi fick kycklingar i måndags! Men små kycklingar är så sköra och pluttiga att det är ett under att de klarar sig alls. 6 levande kycklingar och 3 döda blev resultatet den här gången av totalt 16 ägg.. Några ägg låg i kläckaren och några under Heidi eftersom det hittills har gått ganska dåligt när hönorna ruvat själva. Sen flyttar jag över äggen på sista dygnet så de kläcks under hönan. Men denna gång gick det otroligt bra för de naturruvade äggen! Övning ger väl färdighet även i ruvandets konst och de flesta äggen kläcktes!
I kläckaren gick det sämre men totalt 7 kycklingar hade kläcktes på måndag kväll, plus hålslag i två inköpta ägg av rasen hedemora. På tisdagsmorgonen hjälpte jag de två kycklingarna ur äggen och de såg friska och fina ut!
Men livet och döden är så nära varandra i livets början. Hur avgörs det vilka som får leva och vem som ska dö? Bara slumpen kanske, eller faktorer som jag inte kan se. Den förstkläckta ramlade ur redet och blev ihjälhackad av en annan höna innan jag hunnit flytta mor och kycklingar till ett eget boende. Och de två små inköpta hedemorakycklingarna låg döda bredvid hönan igår på förmiddagen. Så himla tråkigt. Att de båda hedemorakycklingarna dog var särskilt ledsamt då jag köpte 6 ägg och de två var de enda som kläcktes. Jag grämer mig över att jag inte gick ut tidigare och kollade till dem, då hade jag kanske kunnat peta in dem under hönan igen. Men vem vet, hon kanske helt enkelt inte ville ha dem?
Ett enda lamm och en kommande matkris?
Varken Cilla eller Nele har tydligen charmats av baggen för trots att de gick ihop i 10 veckor och åsenfår ska brunsta året runt så blev de inte dräktiga. Båda fick ju lamm förra året och baggen också fått ett gäng avkommor så det är ju inte något fysiskt fel på dem. Finn blev alltså ensamt lamm och eftersom han är bagge måste jag skaffa en kompis till honom när han blir könsmogen och måste flytta från tackorna. Efter en liten efterlysning i gruppen Åsenfår på Facebook fick jag napp och baggen Didrik ska flytta till oss i maj!
Nu funderar jag på hur jag ska tänka inför betäckning i höst. Jag skulle vilja ha ett par tackor till, men foderpriserna kommer troligen gå upp pga de dyra dieselpriserna. Och priset på konstgödsel är ju också på väg upp. Samtidigt är det ju inte dumt att kunna sälja lammlådor om vi framåt kommer ha väldigt mycket dyrare mat och kanske mindre med mat också. Det beror ju på hur illa det går med kriget, men vi har en dålig livsmedelsreserv i Sverige och i princip inga lager. Ska man klara sig nån längre period i kris eller krig i Sverige bör man ha någon egen plan. Just-in-time-delivery funkar ju bra när det hela tiden finns varor att köpa in, men vad händer om varorna inte finns? Det är ju bara att kolla hur bra det gick för sjukvården i början av pandemin när inga skydd fanns vare sig i lager eller på marknaden. Ryssland och Ukraina står för en stor andel av veteproduktionen i världen så det säger sig ju självt att det kommer bli en brist på vete.
Jag tror att det är bra att tänka igenom hur man ska klara sig i en kris. Ha vattendunkar med dricksvatten, en låda med mat, en vevradio som går att ladda med solen. Höns för ägg och i yttersta nödfall kött, att odla potatis, morötter och annam lagringsbar mat och så fåren då. Ja, vart kommer de in egentligen? Och hur bra går det att räkna med dem, när jag fått fyra lamm på två år när jag betäckt 7 tackor på de åren? Hur dyrt kommer fodret vara och hur viktigt kommer det vara att ha inhemsk matproduktion?
Hur tänker ni?
Det sprutar ägg
Jisses vad hönsen värper! Vi får runt 5 ägg per dag från 17 hönor. Nu har även unghönsen börjat värpa helt ljuvliga små gröna miniägg! 35 g väger de ungefär, jämfört med maranäggen med sin 78 g är bara hälften så stora!
Idag upptäckte jag en liten överraskning under en bänk i hönshuset, närmare 30 ägg i ett rede. Det var beige och turkosa ägg och jag undrar vilken höna som är mest sugen att ruva de där? Jag vill inte ha så många kycklingar iaf 😅
De hönor och tuppar som är kläckta i höstas är så stora nu, framför allt en korsning med wyandotte med rosenkam. Han är riktigt snygg! Benny heter han och söker hem, han är så himla trevlig också.
”Ledig tid”
Jinn
Jag är valpledig hela mars, men egentligen är det semester såklart. Nån dag kanske det kommer gå att få betald ledighet för att vara hemma med valp men än är den tiden inte här 😉 Men nån slapp semester är det verkligen inte! Jisses alltså, det är snarare fullt upp! Först och främst Jinn såklart som ska ha mat flera gånger om dagen och som ska ut när hon ätit, sovit eller lekt. Ett par dagar har det känts som att det går väldigt bra, men så plötsligt hittar jag nån intorkad pöl på trägolvet. Nåja, om jag bara är på tårna och tar ut henne direkt jag får känslan att det är dags, då går det rätt bra. Jinn har nu bott här i nästan två veckor och hon är en väldigt rar liten hund. Busig såklart och rätt jobbig när hon rejsar i full fart på kvällarna, skäller på moppen och terroriserar Yeti. Men också himla gullig och lättsam, hänger med på promenader och sover hela nätterna. Förutom just i natt när hon vaknade 2.30 och tyckte det var dags att gå upp… Pust!
Daim
Nästa bebis är lammet Daim som ju blev flasklamm… Hans mamma bryr sig om honom och han får dia, men hon har helt enkelt inte tillräckligt med mjölk till båda lammen. Eftersom hon tar hand om båda så fattade jag inte först att det var så illa med honom som det var, men när han var en vecka upptäckte jag att han skrek och inte hade växt som sin bror… När jag kände på honom var han riktigt mager… Konstigt att brorsan Dumle kan vara så rund och fin när Daim samtidigt håller på att svälta ihjäl? Daim hamnade på efterkälken i tillväxten efter den tuffa starten men nu är han på banan igen och börjar kännas rund och fin istället för benig och tunn. Daim får mat fyra gånger om dagen och det är ett himla mäande när jag går ut till stallet! Alla lammen har kommit nu och det blev 8 lamm totalt, tre tacklamm och fem bagglamm. Tyvärr dog ett tacklamm så sju lamm finns kvar hos oss.
Monster
Monster var på djursjukhuset och tog bort en knöl för 12 dagar sen. Det gick bra och såret läkte fint i början men sen blev det lätt infekterat och Monster kom åt att slicka några gånger när jag missat att ta på tratten. Idag tog jag bort stygnen men såret ser inte alls så fint ut som jag skulle vilja. Förhoppningsvis läker det snart, men kanske blir det ett fult ärr. Men sen växer väl pälsen över så att det inte syns och förhoppningsvis slutar Monster vara så rabiat på att slicka nu när jag tagit bort stygnen. De har säkert irriterat en del. Annars är han pigg och glad och faktum är att hans tass inte alls besvärat honom på ett tag nu! Så himla skönt!
Kycklingar
Vi väntar på kycklingar nu också! På lördag ska hälften kläckas och jag har förberett i stallet med värmelampa åt dem. Jag har köpt ägg av silverudds blå, wyandotte, maran och hedemora. Hedemora är en ny ras för mig, det blir spännande! De som kläcks på lördag är silverudds blå, wyandotte och två från vår maran med Putte till pappa – den kombination som gav Sot som värpte de härliga gyllene äggen! Maranäggen och hedemora hamnar i kläckaren ikväll så om 3 veckor blir det fler kycklingar! Det låter ju mycket att kläcka hela 23 ägg som det blev nu, men jag har redan rensat bort 3 som var tomma från de första 12. Sen kläcks nog inte alla och hälften är tuppar. Plus att några faller bort. Ja det gäller att kläcka fram ett gäng för att få vuxna hönor i slutänden.
Paddling, släkt och kycklingar
Nu har P också semester och vi har haft besök hela helgen. Först syrran i ett par dagar och så kom brorsan med familjen och firade Arvid! Lilla kusin Cleo och Arvid busade på golvet ❤️
I söndags kom Arvids farfar och firade han med. Arvid älskar sin farfar och var mycket förtjust! Eller han älskar nog större delen av sin släkt, pratar mycket om dem och är så glad när vi träffas 😍
Vi har lånat en kanadensare av min moster i sommar! Tanken är att åka ut en längre tur och sova i tält någon natt. Idag tog vi en provtur i Svartån med barn och hundar. Hundarna vankade lite från sida till sida i början vilket gjorde kanoten lite vinglig. Men sen fann de sig och lade sig till och med mot slutet! Frågan är bara om vi får plats med tält, sovsäckar, liggunderlag, stormkök och mat för två dagar med två hundar i kanoten? Vi får nog provpacka innan 😊
Annars har semestern mest rört sig runt hönsen. Vår svarta höna Gloria fick en död kyckling i söndags och en levande igår. En ensam liten kyckling alltså.. Och vår vackra blå kopparmarantupp Marius dog efter ett slagsmål med tuppen Esteban som flög över staketet in till stackars Marius i lördags kväll. Så jag köpte spontant kycklingar igår, tre maraner som jag hoppades Gloria skulle adoptera men det gick inte. De var nog lite stora.. Sen köpte jag två små nykläckta spättade silverudds blå och dem tog Gloria under sina vingar! Tre små kycklingar har hon nu då att ta hand om! Maranerna är två blå kopparmaraner och en gökfärgad, färger som vi haft tidigare. Två gökfärgade vackra hönor tog göken för oss och en liten blå kopparmaran dog av marek. Ja det är som P säger, en viss åtgång på hönsen.. Det gör inget att vi just nu har ganska många individer, hälften visar sig säkert vara tuppar och om sen höken eller räven kommer.. Det verkar alltid vara vuxna hönor som faller för rovdjur av någon märklig anledning!
Dasset har blivit hönshus!
Jag har tänkt på det länge men så rök tupparna Marius och Putte ihop och tvingade fram en lösning. Så maranerna fick helt enkelt flytta in i dasset! Det gör att vi snart har avelsägg av maran och det är ju kul!
Nu är jag väldigt sugen att fixa till en tredje gård där ayam cemanituppen Esteban kan gå med hönorna Gloria, Zorro och Kallingar. Möjligen kan cream legbarhönorna Donna och Fiona gå där också, jag såg så sjukt söta små hönor av den blandningen på midsommarafton. Kolsvarta med små tofsar på huvudet, helt bedårande 😍😍
Tumult i hönsgården
Våra två tuppar Marius och Putte har rykt ihop ett par gånger nu. Sist var det rejält så det rann blod från Marius och de var helt slut när jag upptäckte dem. Jag har haft tankar på att göra i ordning dasset till hönshus och för ett veckor sen röjde jag där. Det var svinäckligt med gamla hästtäcken och mängder av musbajs men det blev bra efter en ordentlig städning. Ruben byggde en enkel gård där i höstas så nu blev det så att Marius fick flytta dit! Jag stoppade in de tre maranhönorna med honom så nu har vi en renrasig grupp! Vore ju roligt att kunna kläcka fram renrasiga marankycklingar någon gång framöver 😊
Vi var på hönsmarknad för ett par veckor sen och köpte fyra kycklingar. Det är nog den sämsta hönsaffär vi har gjort. Vi skulle ha renrasiga wyandotte och säljaren påstod att hon hade fyra st. En såg ut som en tupp så den valde jag bort. En såg inte ut som en wyandotte men pga orkade inte bråka så tog vi den. Jag misstänker att det är en cream legbartupp.. En kyckling påstods vara isbar men den var felfärgad och hade inte kam som en wyandotte. Jag blev nyfiken på denna udda kyckling så vi tog den av ren nyfikenhet. Sen dog en av de säkra wyandottekycklingarna 30 min efter att vi kom hem. Så summan av kardemumman är att vi har en wyandotte, en blandras och en cream legbartupp.. Nåja, söta är de ju iaf.
Nästa hönsaffär tror jag betydligt mer på! Jag köpte två små ac-hönor av Jeanette och dessa ser verkligen ut som hönor. Vi har ju köpt en hel del ac, både ägg och kycklingar och av de få ägg som kläckts har vi fått 8 tuppar och en enda liten höna. Nu köpte jag två lite äldre kycklingar som är lite säkrare att könsbestämma!
Planen är att ha lite mer rasrena grupper så vi kan sälja avelsägg och kläcka fram renrasiga kycklingar. Vi har både tupp och höns av maran, silverudds blå och ayam cemani och dessutom två renrasiga cream legbarhönor. Vi behöver bara göra i ordning sadelkammaren så har vi ett hönshus till och bygger vi en hönsgård utanför stallet. Ja ni hör ju, det är ju praktiskt taget redan gjort 😉
Lisen hittad och en dag i skogen.
Arvid och jag hängde i skogen med Skogsknytte idag! Vi drack varm choklad, pratade om fåglar, lekte kurragömma och björnen sover och inte minst hittade vi teletubbisarnas hus och ett skepp! Inte illa i en mossig skog 😀
Jag trodde inte mina ögon i morse när Lisen plötsligt befann sig i fårens höhäck i stallet! Oklart hur hon kom dit, men helt oskadd var hon. Hon borde varit både hungrig och frusen eftersom hon varit borta i två dagar och ruggar så hon knappt har en fjäder men hon var vid gott mod. De andra har fått hålla sig i lilla hönsgården som har tak i ett par dagar. Vet inte riktigt vad jag ska hitta på för lösning för rovfågel som inte blir jätteknölig när jag får höleverans.
Sorg i hönsgården
Igår var två hönor borta när jag kom hem efter jobbet. Henny hittade jag halvt uppäten i vår yttre hönsgård och Lisen är helt borta. Jag hittade inget grävt hål under staketet så det är inte räv, dessutom hade nog en räv inte nöjt sig med två. Det är nog duvhök eller liknande som är skyldig. Stackars Henny och stackars Lisen 😭😭
Nu har vi bara två hönor och en tupp kvar av hönsen som vi skaffade förra året. Sex hönor och två kycklingar totalt har dödats av räven eller fågel och två har vi sålt. Nu har vi 17 individer kvar varav 14 är kläckta i år. 7 av 17 är tuppar. Typiskt att bara hönor stryker med! Flera av tupparna måste vi ju göra oss av med på något sätt, annars kommer de gå för hårt åt hönorna i vår. Hoppas vi kan hitta bra hem åt dem!
Life of Monster, Yeti & Jinn 