Vallkurs för Karin S!

Idag var det dags att träna för Karin S igen! Att gå kurs en gång per månaden är verkligen perfekt! Lagom med tid att träna emellan och en hinner att jobba med läxorna och stöta på nya problem.

Johanna och Taim!

Dessutom är det ju supertrevligt att träffa Johanna med Taim och Lydia med Lyra och se de fina hundarna också!

Lydia och Lyra!

Jag gick ut med Yeti först och vi har ju tränat på att må bra och ha kul tillsammans. Utöver det har vi tränat på kommandon och där är vi inte riktigt hemma ännu. Men! Karin tyckte vi hade gjort stora framsteg och det kändes verkligen så himla bra också! Vi gjorde lite fösningar och flanker och både jag och Yeti gick och trivdes!

Nästa pass tränade vi små hämt upp i slänten där det finns både träd och stenrösen i vägen. Ett par vändor gick Yeti alldeles för rakt på och stenrösena gick ju inte att springa över tyckte han. Men då trillade poletten ner och han hittade vägen mellan rösena, gick upp till kl 12, bromsade in och gjorde ett mjukt upptag. Att se min lilla hund lugnt och fint driva ner baggarna nerför slänten i solljuset var SÅÅÅ läckert! Så snygg och fin och samlad!! ❤

Efter detta testade vi att lägga lite press på Yeti genom att säga "gå bort" i vänsterflanken. Tyvärr gjorde det att Yeti blev en ledsen och osäker hund igen och resten av tiden lade vi på att få Yeti glad igen. Han fick gå lugna mjuka flanker med en massa beröm och sen slutade vi. Att gå på honom hårt är alltså en mycket dålig idé och nu känns det inte alls bra att jag gjorde det tidigare i vintras. Hans självförtroende fick sig en knäck av det och han blev osäker. När han blir osäker testar han en massa saker och ser olycklig ut.. Så kontentan blev att vi ska fortsätta som vi gjort eftersom Yeti blivit mycket tryggare. Jobba på flanker och fösningar. Tänka på att stoppa honom när han glider lite på flanken. Oftast tänker han rätt när han glider mot draget men så plötsligt har det gått för långt och han börjar balansera och det är ett nono 🙂

Monster då, ja två saker ska vi träna massor på. Tempo tempo tempo och rena flanker i delningen. Tempot blir en ju galen på. Hur svårt kan det vara? Tydligen jättesvårt.. I delningarna fuskar Mon gärna på flanken vilket gör att fåren glider ihop och inte delar på sig alls. Jag har dessutom svårt att göra det med flyt utan det blir stelt och stolpigt, först dela fåren, sen kolla på hunden och få honom i rätt läge och sen kalla in. Jag måste kunna lita på att Mon gör rena flanker så att jag kan kommendera utan att titta på hunden, att ge ett flankkommando och direkt kalla in frillan och dela. Där är vi verkligen inte än!

Monstwr har gjort riktigt fina saker idag också, hämtträningen i kuperad terräng gick jättebra (förutom tempot när fåren börjar springa) och i delningen finns fin förståelse för vad det innebär och vad poängen är. Märkligt alltså att Mon ofta går bättre hos Karin än någon annanstans 😉

Grabbarna väntar på sin tur 🙂

Summa summarum så var jag på strålande humör när vi åkte hemåt! Så himla roligt det är att valla! Älskar att träna för Karin, hon är så otroligt duktig på att läsa både folk och hundar! Just nu känns det som att jag bara ska gå för henne med iaf Yeti 🙂

Sista veckan

Bara några få dagar kvar innan jag börjar jobba. Jag har väl kommit till någon form av acceptans och det känns okej att börja jobba igen. Nytt jobb är både roligt och spännande!

Jag har verkligen njutit av varenda minut även om det varit tufft vissa dagar att rådda hundar och bebis. Men framför allt har det varit underbart! Att vara med helt och hållet under Arvids första månader är en gåva!

Älskade unge vad jag är glad att just du kom till oss!

En skitdag

Jag vaknade av att Yeti ville komma upp i sängen i morse. Han gnällde och var lite jobbig. ”Gå och lägg dig” sa jag obarmhärtigt och det fick jag sota för när jag en kvart senare gick upp och kände stanken av Yeti diarré som låg på golvet. Ut åkte hundarna och när jag klädde på mig och Arvid märkte jag hur synen gradvis försvann på ena ögat. Klockan var inte ens halv nio och migrän på väg och bajs på golvet.. Ja en söndag kan börja bättre! Dessutom hade jag roliga saker inplanerade, brunch på stan och agilityträning i Staby. Av det blev det inget utan istället fick vi en lugn dag hemma.

Under eftermiddagen har jag mått lite bättre och hundarna fick komma ut en sväng. Efteråt vallade jag en kortis i leran. Det är alldeles för blött och lerigt i hagen för att valla, samtidigt vill jag träna lite innan torsdag när vi ska till Karin Söderberg så fem leriga minuter per hund fick det ändå bli.

Monster och jag nöter med pipan och idag funkade hö/vä riktigt bra! Det tar sig sa kärringen som hade eld i håret!

Yeti driver så fint så fint! Away/come bye börjar så smått bli begripligt för unge herrn. Han är ju en otroligt rolig hund i träningen! Vi har avancerat massor sen sist hos Karin tycker jag! Nu är vi ett riktigt team och jag behöver inte längre räkna till tre och sänka axlarna innan jag kör 🙂

Hängivna supporters!

Troll har glömt bort hur man ligger 😉

Till sist, med avseende på titeln, gissa hur hundarna såg ut efter detta lilla pass? 😉

EC – Elimination Communication

Det finns så himla många grejer en kan göra med sin bebis som är mycket roligare och mysigare än de som folk generellt gör har jag upptäckt! Innan Arvid föddes så var det självklart med barnvagn, spjälsäng, engångsblöjor och puréer men bit för bit har jag upptäckt roligare grejer. Att sjala är ju så otroligt mycket mysigare än att gå med (en skrikande unge i) en vagn och dessutom kan en gå fritt i terrängen, att samsova är guld värt och att dessutom amma och sova samtidigt sparar måånga vakna timmar och gör mig pigg och vaken dagtid. Tygblöjor är otroligt mycket sötare än engångs och dessutom billigare och miljövänligare, att mata bebis är tråkigt (gud, jag pallar inte ”en sked för mamma” osv och att mata tröttnade jag på när jag jobbade i äldreomsorgen) och BLW är så otroligt roligt! Att se Arvid utforska maten och lära sig på egen hand – det är fantastiskt!

Detta inlägg kommer att handla om ytterligare en grej vi kör med, EC eller elimination communication. Det handlar helt enkelt om att potta bebisar istället för att låta dem bajsa och kissa i blöjan! Det finns en sida som heter Blöjfri bebis där det finns en massa information och, såklart, ett par böcker. Jag har dem inte och har inte läst dem, men målet är att skaffa dem en månad som jag är rikare än just nu. Grundkonceptet är att läsa sin bebis och se när bebis behöver gå på toa och då ta dem dit. Bebisar kommunicerar nämligen när de behöver gå på toa, men om de inte får gehör – då slutar de. Blöjfri bebis låter avancerat, men det behöver det inte vara. Det går att lägga ribban på en nivå som passar familjen och köra med blöja hela tiden om en vill det. Själv har jag inte lyckats se vilka signaler Arvid ger innan han ska kissa. Att han vill göra nummer två är ibland mycket tydligt och ibland inte. Vi fångar helt enkelt inte allt, men varje gång vi lyckas så är det som en liten jackpott 🙂

Varför?

Ja varför ska en hålla på med detta? Jo det finns ett par bra anledningar. Om en ligger eller sitter på stjärten är det svårt att tömma tarmen och blåsan ordentligt. Det leder till flera bajsblöjor på raken för att bebis inte riktigt blir färdig (STOOOOR igenkänning på den alltså, i början kunde det gå åt fem blöjor på en halvtimme..) och om en hänger eller sitter med benen lite högre än rumpan så töms både tarm och blåsa bättre. Det kan t ex motverka urinvägsinfektioner och förstoppning. Eftersom det blir färre smutsiga blöjor kan det också hjälpa mot röda stjärtar och eksem. För att vara lite mer pragmatisk kan jag ju lägga till att en sparar några ombyten här och där om bebis inte bajsar i blöjan.. Blöjor (framför allt engång) håller liksom rätt dåligt tätt ibland..

Hur gör en?

Om bebis är liten är det enklast att grodhålla över toa eller handfatet. Då håller en runt låren på bebis och låter ryggen stöttas mot sin mage eller ben beroende på hur en står. En kan också köra med en vanlig potta eller en mindre sits som sätts på toan.

Hur börjar en?

Om det inte är så tydligt när bebis är nödig så är rutinpottning en bra grej. Framför allt när bebis precis har vaknat är ett säkert kort men även när en kommer in utifrån, efter att en åkt bil, efter maten och såklart vid blöjbyten. När bebis kissar kan en säga ett ljud som kssss som bebis kan förknippa med att kissa. Efter några dagar eller när bebis kopplat ihop ljud och kiss testar en om det funkar. Jag upplevde att ljudet funkade sådär, situationen är tydlig nog och Arvid kissar om han är nödig helt enkelt.

Vilken nivå ska en köra på?

Tja det är verkligen individuellt! Vill du köra helt blöjfritt och läsa bebis signaler helt och hållet? Eller vill du satsa på att fånga bajset och strunta i kisset? Eller kör du bara på rutin? Det väljer en själv! Vi använder blöjor och kör på rutin plus om vi tror att det är nummer två på väg. Nu är det rätt många bajsblöjor som vi sluppit även om det händer då och då. Nu när Arvid äter mat är motivationen högre kan vi väl säga, amningsbajset är ju väldigt harmlöst  att städa upp efter i jämförelse 😉

Vinsterna

Det finns flera gånger som jag varit extra glad att vi kör EC. En gång var vi på Ikanohuset och jag bytte blöja på en offentlig toalett och fångade nr två i toan. Yes, skönt att slippa risken att få byta kläder på Ikano! En annan gång pottade jag med lyckat resultat på Campushallen efter träningen innan jag skulle ner på stan för en lunch med P. Denna gång slapp jag att stå med bajsig bebis på en restaurang som troligen inte har skötbord. Perfekt! En annan tydlig vinst är att en verkligen kan göra något för sin bebis vid magknip! Ibland vaknar Arvid på nätterna och är ledsen. Ofta är det då magen som kniper och nästan alltid hjälper det att grodhålla över toan en stund. En lättare och mindre nödig bebis somnar om snabbare och det känns naturligt och bra att ta honom till toaletten när jag vet att han behöver 🙂

Kall promenad och frostig vallning

Jisses vad det blåste kallt idag! Jag var glad över två saker, dels att vi gick i skogen hos Anna och dels att Arvid inte var med. Det var iaf trevligt trots blåsten och hundarna busade för fullt! Jag försöker släppa mer och mer på Yeti så att han får busa även om jag blir nervös. Men Marie hittade ingen ömhet de två senaste gångerna vi var där och jag betraktar honom som frisk nu.

När vi kom hem fick de yngre pojkarna ett pass hos fåren. Jag har fokuserat på delning ett tag med blandat resultat men idag lade vi det åt sidan och tog fram visslan istället. Monster blandar ihop flankerna men tar stoppet bra. Han gick överlag rätt bra idag och flankerna var så fina så fina.

Yeti tränar också på flanker fast med ord, inte vissla. Jag tror nog att han börjar knäcka koden. Något som han har knäckt koden för är drivning! Både i drivningen och o fösningen gick han strålande idag. Han har plockat fram en inbromsning någonstans ifrån så nu saktar han in när han går mot djuren. Dessutom har han hittat ett lugnt tempo som han plockar fram ibland, riktigt läckert att se!

Bidde inga bilder hos fåren idag, så det får bli en bebisgosbild istället ❤

Throwback thursday 11 februari 2013

Ja nu är det exakt två år vi har bott här, den 11 februari hade vi precis flyttat in! Och flytten var inte händelselös precis..  😛 Dessutom var det attans så kallt! En enorm skillnad från hur det är nu när jag sitter och ammar iklädd linne 🙂

Att säga att det har varit fullt upp i helgen är en klar underdrift. Tur att jag jobbade hemifrån i fredags och inte behövde lägga en massa tid på att resa hem! Istället packade vi, packade lite till, simmade hundarna och packade sen lite till. Någon gång på lördag fm var ändå allt förutom kyl och frys packat och pappa kom med släpet! Vi åkte och hämtade ett bord med sex stolar vi köpt från en klubbkompis, tillbaka igen och in med allt! Det gick riktigt snabbt och smidigt eftersom så många kom och hjälpte till! TACK alla!! Tänk vad enkelt det ändå är att flytta när man är många som kan hjälpa till 😀

Vi hade ett litet missöde med en bil som hamnade i diket, det var Ps arbetskamrat som nog led av en lite för tung gasfot, när han körde mot T-korset nedanför Björkeberg. Istället för att prydligt åka vänster hamnade de en bra bit ner i diket. Det fanns inte en chans att knuffa upp bilen utan vi fick vänta på traktorhjälp.. När bilen väl var på vägen igen skulle bilens ägare smidigt ta sig runt och in i bilen, men plötsligt försvann han bakom bilen! Nån tiondels sekund efter kunde man skymta ett par fötter fara upp bakom bilen och strax därefter dök ett väldigt generat huvud upp igen. Lite öm här och där är han nog efter den vurpan! Man får väl säga att han sen så att säga fullbordade skämtet genom att säga att bilen gick som en pråm på vägen! Han menade nog att den låg stadigt på vägen men jag kan intyga att den verkar vara svängbar som en pråm också 😀 Humor, det är humor..

Till slut fick vi ut alla lådor och möbler till huset och kunde inleda projekt uppvärmning. Huset är uppvärmt av luftvärmepump, kamin och.. eldrivna element.. Just den sista delen vill vi ju helst klara oss utan i så hög grad som möjligt såklart. Vi måste ha på lite värme i sovrummet, annars är planen att vi har elementen på 10-15 grader och sen eldar upp till en vettig temperatur. Ja, och så luftvärmepumpen också då. Den är i rummet som vi har tänkt att ha som kontor, det känns vettigt eftersom man lätt blir kall framför datorn. Jag måste ju sitta i ett skapligt varmt rum när jag jobbar hemifrån. Jag tycker det var en rätt vettig temperatur igår, man får ha på sig mosters hemstickade ylletofflor (fantastiskt sköna!!) och kanske en fleecetröja men jag packade upp en hel del lådor endast klädd i t-shirt ändå, om man rör sig blir man ju varm. Nåväl, vi får hitta en nivå som funkar både för oss och för plånboken! Det märks förresten på hundarna att golven är kyliga, båda väljer att ligga på dynor, biabädd eller filt hemma 😉

Vi tränade igår också! Ida hade med sig två övningar, en med slalom och en med tajta svängar kombinerat med en raka med oxer. Monster inledde med att hoppa stort och i full fart = stora svängar, men vi jobbade igenom svängarna och jag känner mig mycket nöjd med hur han utvecklades under passet. Vi har jobb kvar att göra här, svänga är inget Monster har naturligt, men han lyssnar och bromsar när han slår på hjärnan och då går han så fint så fint! Jag tycker att vi har jobbat ihop oss jättefint den senaste tiden trots att vi inte tränat mer än någon gång per vecka, jag springer och blindbyter före och han följer. Det känns helt enkelt som att vi börjar bli ett riktigt bra team! En riktigt häftig känsla med detta krutpaket till hund!!

Troll körde också, på smallhöjd och han går ju så grymt fint. Han är så tajt och fin så att jag anmälde honom till en agilityklass 2 i Tranås. Vi får se om han verkligen ska starta men det vore roligt att köra honom i nåt enstaka lopp ändå! I tvåan är ju inte hindren maxade och eftersom han inte är startad i agilitytrean så får han ju faktiskt starta tvåan fortfarande. Nåväl, jag har inte betalt, vi får se hur han mår under våren helt enkelt 🙂

Vallkurs för Karin M

Monster och jag har vallat en halvtimme för Karin M i Valla ridhus idag på fm! För inte ens två månader sen, förrförra gången,  gick det jättedåligt och jag var helt uppgiven efteråt. Idag gick det däremot jättebra! Monster var öppen, lugn och mjuk och gick riktigt bra! Det vi ska fortsätta att jobba med är att jag står en bit ifrån och skickar t ex vänster, ge ett vänster till innan kl 12 och be honom gå hela varvet runt. Han går gärna rakt mot djuren och håller inte flanker vid kl 1-3. Men, otroligt mycket bättre! Påminn mig om, kära läsare, att går det åt skogen igen så tar det inte mer än 3-4 fruktansvärt tråkiga pass förrän vi är på rätt köl igen. Det är inte så mycket i det stora hela. Jag har sagt det tidigare men det är verkligen guld att gå på kurs typ 1 gång per månad! Borde göra det med båda hundarna i både agility och vallning. Om inte tid och pengar vore alls något problem så..  😛

Ted!

Vi tränade även delning. Mon har inte riktigt rätt koncept där. Vi har flera saker att träna på som att:
1. Hålla flanken så fåren håller sig mellan oss och inte går förbi mig (Mon).
2. Jobba med att driva den avdelade flocken och hålla dem till mig (Mon).
3. Läsa fåren och använda armarna för att trycka bort eller stoppa djur (jag).
4. Sätta mig i respekt hos djuren (jag).
5. Träna in look back.
6. Träna ihop med någon som får jobba med den flock som vi inte jobbar med för att a. Jobba för att verkligen hålla den flock vi har,  b. Släppa flocken vi inte jobbar med och c. Träna på djurkänslan (Yeti)

Ja det blev ju en liten lista, men det är rolig träning!

Nu går vi i Vallaskogen och njuter av talgoxarna, solen och löftet om vår 🙂

Agilityträning i Staby!

Jag och vovvarna gästspelade på LBKs vinterträning idag! Arvid var hemma hos pappsen och jag kunde fokusera helt på hundarna.

Tre förväntansfulla killar

Monster fick köra mest och han var galet het och aningens svårstyrd i början. När han började lyssna så gick det riktigt bra! Det var framför allt att gå runt hinder som han tydligen aldrig gjort förut 😉 I den andra kombinationen tog han slut i slalom, den var svår och knixig och han är ju inte i toppform mtp hur ofta vi (inte) tränar. Gungan var en trampolin och han föll till och med tillbaka i sitt gamla sätt att hugga gungan på vägen ner. Men när han tagit den ett par gånger lugnade han ner sig något. Måste nog träna någon gång till innan Rosettjakten 😛

Troll hoppade några hinder på låg höjd och var nog den lyckligaste hunden när han skuttade runt med en fleecefläta i munnen

Yeti var ett glädjepiller idag! Han är ju en fantastisk hund att träna! Detta var andra passet sedan i maj och ändå sög han rätt in i tunnlarna och hoppade hinder både framifrån och bakifrån. Sen har han en tendens att springa under bommen om hindret kommer upp emot 50 cm och han river en del. Saker vi får jobba på men jag tror det blir bra det här!

Glädjepillret himself!

Efteråt hade jag rejält ont i fogarna. Att det inte ger sig! Tur att det är ett tag kvar innan agilitysäsongen drar igång iaf!

BLW-projektet

Arvid har fått annan mat än bröstmjölk sedan i julas och vi har valt att introducera mat enligt BLW, Baby Led Weaning. Det innebär att en inte alls ger puréer utan ger bebisen bitar som hen äter så gott hen kan. Jag gillar konceptet jättemycket och så gör även Arvid! Alla olika konsistenser, smaker, färger som kommer fram om en inte mixar ihop maten! Att se Arvids upptäckarglädje när han med koncentrerad min pillar med maten, smakar, spottar ut, suger och verkligen njuter när han hittar nåt han gillar 😀

Quorn med rotfrukter är jättegott!

Det finns en bok om detta som ska vara väldigt bra men jag har inte läst den tyvärr. Däremot måste jag nog köpa den 🙂 Jag har lärt mig det jag kan genom facebookgruppen BLW Baby Led Weaning, det finns en del filer och massor av frågor att scrolla igenom!

Teorin bakom BLW är kortfattat att bebisen är kompetent att lära sig att äta själv. Bebis ska vara 6 månader, kunna sitta utan stöd från armbågar eller händer och förstås vara intresserad av mat. När en bebis är under 9 månader sitter kväljningsreflexen långt fram i munnen och tungan petar ut maten ur munnen (vilket ju är väldigt tydligt om en ger puré) och detta skyddar bebis mot att sätta mat i halsen. När bebis börjar få mat lär sig hen att hantera maten först och sen lär sig bebis att svälja. Ger en puré blir det tvärtom, först lär sig bebis att svälja, sen att hantera mat i munnen när en övergår till större bitar. Vilken väg en än väljer så är ju slutmålet att bebis ska äta vanlig mat med bestick men vägen dit är helt olika.

En börjar att ge fingerstora bitaroch överst sedan mer till vanlig mat, tanken är att bebis ska äta samma mat som resten av familjen, tillsammans med resten av familjen 🙂 I början kommer ju förstås inte bebis överleva på mat men det är helt enligt konceptet! Bebis väljer själv hur mycket hen vill äta och kommer öka mängden i sin egen takt. Samtidigt så får en amma fritt eller ge ersättning så bebis blir mätt såklart 🙂

Hur går det då? Jo Arvid älskar konceptet! Han pratar för fullt om vi gör mat och vill ha maten direkt! Tålamod finns ju inte riktigt om en säger så 😉 Han gillar det allra mesta faktiskt, grönsaker, frukt (framför allt apelsin!), tzay (jättegott), tacos, pasta tortellini, korvstroganoff med veggokorv, rotfrukter, ja det mesta äts (nåja) med god aptit! Sen blir det ju totalsanering av barn, golv och stol.. Tur att vi har hund iaf, det underlättar en hel del 🙂

Monster är mer redo än en scout 🙂

Vad Arvid tycker om konceptet matning är också mycket tydligt, häromdagen försökte P ge med sked vilket resulterade i en bebis som bestämt vände bort huvudet. P försökte igen och Arvid började ilsket gråta! Vi har minsann en bebis som vet vad han vill – och vad han inte vill! 😉

Glad bebis äter kokosplätt

Hej mitt vinterland

Massor av snö har kommit de senaste dagarna. Det är otroligt vackert med dessa vita vidder! Jag gillar snö, framför allt när vi har garage och vi har varma kläder 🙂

Vinterträdgård

Vinterträd

Små söta vinterfår!

En grind som leder till en värld någon annanstans?

Vinterväglag

Snömonstren