Kategoriarkiv: Just nu
Årskrönika 2022
Vintern och våren 2022, en enda orgie i föräldraledighet, promenader, vallning, sjalar och stickning. Älskar det innerligt och fullständigt. Jag hade inte haft några problem att vara hemma jämnt faktiskt, jag hade tränat hundar, skött om mitt hem, mina barn och mina djur, odlat en massa och stickat på lugna stunder.
Vi har åkt några gånger till Uppsala, fyra gånger till Kolmården, vi hade en underbar vecka i Härjedalen med vandring och annars har vi mest varit hemma.
Under hösten jobbade jag heltid och hela hösten känns faktiskt som en dimma. Det var hysteriskt på jobbet när jag kom tillbaka och jag har hållit ett orimligt högt tempo på jobbet och sen försökt hinna med hundar och får och barn på den lilla tid som blev över. Så vill jag inte leva. Därför känns det väldigt skönt att jag nu ska gå ner på 70 %, det kommer göra livet lugnare. Det betyder också att Lovis ska in på förskola med allt vad det innebär men det är en annan historia.
Nu kommer en liten lista över vad jag pysslat med under 2022!
Hundarna
Jag började året med tre hundar och avslutade med två. I maj sa vi adjö till min fina vackra Monster, min hjärtehund. Det var väldigt jobbigt att ta beslutet men ordet väntesorg fick en reell mening för mig – Monster var dålig i flera omgångar innan och jag var så förberedd när han väl somnade in att det inte blev så tungt. Han levde ett roligt, omväxlande liv med agility och vallning, resor och vandring och jag tror han var nöjd med sitt liv ❤️
Yeti har haft ett bra år, gjort flera starter i IK1 som har känts riktigt bra. Sen har det alltid varit något som strulat så vi inte fått de höga poängen. Han har känts lite knackig i vinter, har varit småhalt ibland och vi får se om vi kan starta i vår. Jag hoppas det och då ska jag stå kvar vid stolpen. Delningarna och att fortsätta jobba med tempot är också saker vi ska fokusera på. Yeti är i övrigt sådär himla mysig och härlig som lite äldre hundar blir. Han är trygg, helt cool med barnen och lägger sig gärna nära dem och myser. Han är en perfekt hund med valpar och en bra vallhund som är rolig att träna med!
Jinn har klarat målet för året, nämligen att göra ett godkänt vallhundsprov och är numera Godkänd vallhund! Vi gjorde några fler starter i IK1 och kom runt men med rätt dåliga poäng. Jinn har utvecklats enormt i vallningen och är väldigt rolig att träna med! Hon är ju en riktig liten räserråtta och vi behöver fortsätta träna på tempot i framför allt flankerna. Hemma är hon en liten kelgris med en avknapp som kunde ha ett stabilare av-läge 😅 Hon är väldigt glad i folk och kan vara en butch mot andra hundar. Jag fick exakt var jag bad om, en liten pigg och kvick tik! Hon hade passat perfekt till agility men det kanske är tur att jag slutat för jag hade ju aldrig hunnit med henne 🤣 Tyvärr är hon halt just nu men det fixar sig förhoppningsvis snart. Hon är inte den lättaste att vila om man säger så..
Sjalarna
Våren tillbringade jag nästan all min tid utomhus med Lovis i sjal på ryggen eller på mage. Flera har kommit och gått och genom att låna sjalar har jag testat en massa vackra dyrgripar! Under hösten har jag knappt burit alls tyvärr men jag hoppas att jag kommer få bära i vinter och vår igen.
Just nu har jag dessa fina sjalar!
- Woven bliss ladybird rivermoss stl 5
- Sjala Rowan I love you stl 5
- Sjala Wildflower Forget me not stl 4
- Natibaby Clovers Indigo pink stl 4
- Little frog Dark Aurora Cube stl 6
Stickningen
Jag har inte stickat alls så mycket som jag velat under hösten. Trots detta är det en skaplig hög jag fått ihop! Totalt fyra koftor och två tröjor till mig, en kofta till Lovis, en sjal, två mössor och halvvantar till mig och en varsin elefant till barnen. Och så ligger den halvfärdiga stickningen jag håller med också på bordet. En gedigen hög ändå!
- Teroldego sjal i West Yorkshire Spinners Exquisite
- Baby Duck Jacket till Lovis i Baby alpacka silk
- Cumulus blouse i ljusblå kid-silk mohair
- Silver Leaf Cardigan i mörkblå kid-silk mohair och Permin Sarah
- Sunday Cardigan i grått Hjertegarn Incawool och kid-silk mohair
- Baristakoftan i knalligt rosa Brushed alpacka silk
- Cumulus blouse i gul Brushed alpacka silk
- Foykakofta i rött, grått och vitt Alafosslopi och dubbel tråd lettlopi
- Elijah the elephant till Lovis i West Yorkshire Spinners Exquisite
- Elijah the elephant till Arvid i Sandnes babyull lanett
- Rosarium halvvantar i Sandnes babyull lanett och Babyalpaca silk
- Egengjord mössa med border collie i Järbos tvåtrådiga garn. Tyvärr tovad för hårt i tvättmaskinen.
- Mössa i Foykamönster i Alafosslopi. Tyvärr lite hårt tovad i tvättmaskinen.
- Oslomössan som jag håller på med nu i Filcolana Arwetta och Tilia!
- Qanik tröja i alafosslopi till Lovis!
Fåren
Vi fick bara ett lamm i år och fick därför köpa en bagge till sällskap. Just nu har jag sju tackor och två baggar. Fyra av tackorna är förhoppningsvis dräktiga. Jag hoppas på lite bättre utdelning än de senaste två åren när vi bara fått ett lamm per år. Jag fick ett härligt nytt bete vid Svartån där både fåren och jag stortrivdes!
Hönsen
Vi fick en kull med sex kycklingar i år! Roliga typer med skägg och kort stjärt. Jag sålde en hel del ägg under sommaren, några till kläckning och en hel del till mat. Några höns har strukit med till följd av rovdjur och fågel, men överlag har det varit ett bra hönsår. Just nu har jag tolv hönor och två tuppar i en enda röra av raser som värper roliga ägg i glada färger!
Sammanfattningsvis..
Det har varit ett bra år, sorg över Monster men glädje över framgångar med Yeti och Jinn. Lovis har gått från en liten bebis till en riktig liten kavat dam som pratar och springer för fullt. Hon är fullkomligt ljuvlig, en underbar liten individ med en enorm vilja! Hon kallar båda hundarna för Teti och matar dem och frågar Teti vad göör du? Och är allmänt gullig.
Arvid växer och mår bra, han trivs i skolan och det är otroligt skönt. Min hälsa har varit usel under hösten med skadat knä och blodpropp som måste behandlas med sprutor, men nu ser jag fram emot ett bättre hälsoår under 2023. Vi har renoverat verandan på huset och mer renovering kommer i vår, det känns roligt och spännande!
Väl mött 2023!
Sex saker jag är orimligt förtjust i just nu
Min Sunday Cardigan 😍
Mina kycklingar! Tre har korta rumpor och skägg och en har tofs på huvudet, så söta!
Min fantastiska lilla vallhund ❤️ Hon är så rolig att träna med, ett riktigt litet glädjepiller!
Mina vackra får!
Den här otroligt fina och gosiga sjalen!
Stockrosorna som tagit sig och nu är nästa 3 meter höga! De är gula, rosa och den här härliga djupt rödrosa färgen, min favorit ❤️
Loppisrunda i Normlösa och Emil Jensen
Igår hade vi minsann fullt upp. På morgonen hade vi övernattande gäster som åt frukost med oss innan de fortsatte mot Hamburg. Sen åkte vi på loppisrunda i Normlösa! Det var fem stopp och fika på ett, perfekt för en eftermiddag. De har öppet även idag, söndag till kl 17, så har du en öppen eftermiddag så åk dit!
Jag fyndade en picknickkorg som blir super med lite ny färg, en emaljhink, en tallrik, en vas, en liten tröja, lite barnböcker, lokalt producerade champinjoner, honung och hallonsylt! Arvid fyndade en gris och ett strandtennisracket så vi kan köra alla tre!
Fika gjordes på hembakt kaffebröd i Rektorsgårdens drängstuga. Mycket gott!
På kvällen åkte vi på konsert på Naturlogi och såg Emil Jensens föreställning Än susar skogen! Den var jättebra och lokalen magisk med solstrålar som letade sig in i ladans springor och svalor som övade sig i att flyga över publiken. Emils underfundiga texter är fantastiska och jag både skrattade och grät en skvätt.
Och det var den lördagen det!
Födelsedagsfirande x 4
Arvid fyllde 8 år i måndags och Lovis fyllde för tre veckor sedan och båda firades med pompa och ståt! Arvid och jag hade bakat och bullarna blev riktigt bra! Kakorna blev en blandad katastrof. Dajmsnittarna var för länge i ugnen och syltkakorna för kort. De var ätbara ändå, tur mördeg är gott även obakat. På vägen hem från Härjedalen stannade vi på Go glass i Hjort kvarn och köpte med oss ett kilo god glass som vi bjöd på istället för tårta. Den slank ner på ett kick!
På Lovis födelsedag åkte vi till gammemoster Bitte på lunch och fika! Men först var det paketöppning hemma.
Uppe i stugan firades också barnen av moster Maja! Vi åt glass med jordgubbar och öppnade paket.
På Arvids födelsedag firade vi med sång och frukost på sängen. Lovis försökte desarmera ljuset och samtidigt sätta fyr på presentpapper, det är med livet som insats man äter födelsedagfrukost nu för tiden.
I måndags kom min pappa och min lillebror Axel (som inte är så liten längre!) på fika i paviljongen!
På eftermiddagen kom mina mostrar och barnens syssling Freja. Freja är lika gammal som Arvid och de har så roligt ihop!
I tisdags kom brorsan och ungefär hälften av hans barn på glass och bullar och kakor. Glassen åts upp och alla gosade med Lovis.
Många firanden blir det när man ska få till det med alla, och inte ens nu är det klart! Ytterligare lite firande blir det när vi kommer till Uppsala i nästa vecka, men sen är det nog slut. Tills nästa födelsedag som är Pascals!
Till Funäsfjällen!
I lördags påbörjade vi resan mot Härjedalen! Vi stannade i Falun sov på First Hotel Grand. Det var första gången på hotell för både Lovis och Jinn! Det gick bra för båda småtjejerna, även om Jinnsan för förundrad över både hissen och de långa korridorerna.
Jag hade boka kort på Pinchos men Lovis höll på att somna ifrån hela middagen.
Efter en stadig hotellfrukost åkte vi vidare norrut och anlände till slut till Fjällbyn Tännäs! Stugan var riktigt rymlig för oss fyra vuxna, tre barn och två hundar som ska samsas här en vecka.
Igår gav vi oss ut på den första turen! Vi gick till Livsäterån och det var en perfekt runda för två barn på 5 och 8 år. En kladdig stigning där skorna rök och fick bäras.
Sen kom en rejäl snöfläck som piggade upp stora och små. En liten köldchock för små bara fötter gjorde att stoppet inte blev så långt.
25 grader i luften och en sval liten bäck fick resterande att slänga av sig skorna.
Till slut kom vi fram till Livsäterån där alla badade och fikade för glatta livet innan vi vände igen!
Intensivt med Sally Rooney
Efter att ha lyssnat på En varg söker sin podd, har jag gjort en lista på böcker jag vill läsa. Två av böckerna på listan är av Sally Rooney och nu har jag läst båda, plus att jag sett serien som bygger på den första boken!
Normala människor handlar om Marianne som har en rik familj men är mobbad i skolan och Connell vars mamma jobbar för Mariannes familj. Connell är snygg och populär. De börjar umgås och inleder ett hemligt förhållande.
Jag tycker Normala människor är bra, men den sög inte riktigt in mig. Jag fastnade inte sådär som man gör när man bara vill fortsätta att läsa. Däremot serien, som finns på HBO Max, den sög in mig så jag ville fortsätta kolla. Jag såg alla avsnitt på några dagar bara och känner nu en liten tomhet för att den är slut.
Vackra värld, var är du läste jag ut nyss. Den handlar om 4 personer, Alice, Eileen, Simon och Felix och deras relationer till varandra. Det är inte så mycket som händer egentligen, det är mest dialog och mejl men det händer mycket i det lilla. Den sög in mig mer än Normala människor och jag uppskattade framför allt mejlväxlingen mellan Alice och Eileen. Funderingar över livet, klimatet, kärlek och vänskap avhandlas i dessa mejl och de är en fröjd att läsa.
Sally skriver lågmält och tydligt, det mesta händer i det lilla. Små kommentarer om detaljer som gör att läsaren får en känsla av att verkligen vara där. Hon är ung och framförallt Normala människor blev rätt hypad när den kom, vilket får mig att undra om Alice i Vackra värld, var är du, egentligen är Sally?
Jag kan rekommendera böckerna, och kanske framför allt serien! Dessutom finns hennes första bok också som serie på HBO, Conversation with friends. Den ligger i pipelinen för att ses vilket dag som helst!
En odyssè över Monster – Tävlingsåren
Efter VP var jag lite utbränd på vallning och vi tränade nästan bara agility de närmsta åren. Våren 2011 var jag arbetslös och kunde träna i princip hur mycket som helst och det gjorde jag också! Monster var taggad och högg(!!) gungan varje gång!
Vi började tävla med lite blandat resultat. Lägstanivån mötte vi i Jönköping när Monster sprang in i mina ben så att jag ramlade och bröt armen… Åsa dömde och var snabbt fram och jag samåkte med Ida som tur var, annars vet jag inte hur jag tagit mig hem. Jag slapp gips men fick gå med armen i mitella ett tag. Film kommer här!
Ofta var Monster inte i hand utan drog på nån tunnel och var omöjlig att stoppa. Han var ruskigt snabb och matten långsam och kommunikationen var väl inte alltid tipptopp. Men vi fick bra resultat också! Vi vann i Katrineholm, trots lite snurrigt lopp och här kom vi tvåa i Österåker!
Men vi tävlade inte bara agility! Dels gjorde Monster MH i Mjölby med ett fint resultat. Han var en rätt cool kille som inte var så intresserad av andra människor, väldigt låga siffror på hot aggression och rädsla och 1 på skott samt höga siffror på lek och nyfikenhet.
Vi gjorde också ett snabbt inspel i drag! Jag fick för mig att jag skulle starta i barmarks-SM och Troll fick ställa upp i själva SM-klassen. Men det fanns också en stafettklass och där ställde jag och Monster upp! Vårt lag tog silver i SPHK Södras DM och Monster fick sin första pokal!
Sen var vi tillbaka i agilityträsket igen! I Oskarshamn gick det bra och vi blev uppflyttade till agilityklass 2!
Mycket agility blir det, men det var det vi gjorde på helgerna de här åren innan Arvid föddes. Det hände ju faktiskt att vi vann också!
De där pinnarna var så himla svåra att ta. Alltid var det nån bom som föll eller nåt litet extra hinder som togs. Hopplös sport det där 😅 Till sist lyckades viled konststycket att få alla pinnar och bli uppflyttade till klass 3 på heltid. Sen började en intensiv period av diskande. Vi lyckades inte ta oss runt med en enda nolla.
Efter denna sista agilitypinne hann vi inte med så mycket mer agility. Våren 2015 blev Monster halt efter ett lopp och det konstaterades att han hade artros i tårna på framtassarna. Jag tränade agility en gång till efter det och då blev han halt. Och plötsligt var Monster agilitypensionär. Istället blev han en aktiv familjehund och vallhund, för att valla, det gick faktiskt bra även med artrostår.
Cumulus blouse
Min första luddiga tröja, cumulus blouse är klar! Den skulle stickas i dubbel tråd mohair men jag stickade den i alpacka. Anledningen till alpacka för att jag hittade roliga färger i borstad alpacka. Jag har hållit på med den ganska länge för att jag först höll på med sjalen och sen för att garnet tog slut och jag fick köpa nytt. Men äntligen är den färdig, blockad och till och med använd idag 🙂
Min sjalhög
Ja det är ju rätt nördigt att blogga om sjalar men nu är jag ju en erkänd nörd inom många områden (hundar, stickning, sjalar..) så håll till godo.
Tillfrid Längtan
Överst ligger den enda handvävda och den dyraste av mina sjalar, Tillfrid Längtan. Vävd av bomull med inslag av mullbärssilke och ros. Gosig, tunn, stark, mjuk och otroligt vacker. Den är 3,6 m, vilket är nästan kort men den räcker precis för en Shephards carry eller ruck (ryggsäck). Den har lite mer grepp än glid och är ganska stum.
Natibaby Clovers Indigo pink
Nummer två i högen har varit här längst, ända sedan Arvid var liten. Den är 70 %bomull och 30 % lin, vilket gör den hyfsat sval på sommaren. Den är väldigt len och mjuk och lätt att sjala med. 3,97 m och perfekt för att sjala en kangaroo carry eller fwcc på magen med knut under bebisens rumpa, eller ruck eller shephards carry på ryggen. Den är medeltjock och har lite mer glid än grepp.
Little Frog Dark Aurora Cube
En julklapp från Pascal och nästan längst av mina sjalar är denna skönhet i 100 % bomull. Den är tunn men stark och väldigt lätt att sjala med. Mer glid än grepp och passar bra till flerlagersknyt som double hammock med sin längd på 4,79 m.
Woven Bliss Ladybird Rivermoss
Den här är så vacker och i färger som jag verkligen gillar. Den är vävd av 35% egyptisk bomull, 30% bambu , 15% mullbärsilke och 20% viskos. Den känns tjock och är ganska greppig med lite stretch. Det är ganska lätt att få pulls i den, vilket är en nackdel helt klart. Men känslan när man sjalar med den är en kram så det får vara värt en pull då och då. Ladybird rivermoss är såpass lång, 4,71 m, att det går att göra de allra flesta knyt med den, helst kanske double hammock.
Sjala Rowan I love You
Sjala är ett fantastiskt sjalmärke som tyvärr kommer lägga ner nu. Just denna sjal är vävd i 85% bomull och 15 % kashmir. Rowan-mönstret finns i en massa färger och material, något för alla! Den är avlastande och väldigt mjuk, kanske mer glid än grepp. 4,18 m lång vilket är en längd jag gillar. Det går att göra nästan allt med den utan att det är så himla mycket tyg.
Didomys 1975 Gold
Goldie är vävd av 50 % bomull, 25 % ull och 25 % alpacka. Den känns tjockare än vad den är, är stark, cushig, greppig och avlastande. En riktig vintersjal att ha ovanpå en tjock tröja. Den är lång, 4,84 m och den längsta sjalen i min stash. Jag borde nog prova den även nu på våren, men den har blivit liggande sen plusgraderna kom.
Jaha det var hela högen. Hur många sjalar behöver man egentligen är kanske frågan en läsare ställer sig? Fler än en iaf tycker jag, jag vill ha olika sjalar beroende på vad jag har på mig och också om jag ska bära bara en kort stund och vill sjala med något hyfsat kort eller om jag vill gå ut en timme och vill lägga lite längre tid på att sjala upp med ett mer avlastande knyt. Det är liksom det fina med sjalar, att det finns oändligt med möjligheter 😍 Det finns massor av olika materialblandningar som ger både svalare och varmare, det finns tjocka, tunna, glidiga och greppiga som alla passar olika stora barn och väder. Kort sagt, det kan absolut räcka med en, men man är absolut mer flexibel med fler.
Håleberget
När Lovis var kanske en månad gammal åkte vi till Håleberget strax norr om Motala och gick den längre slingan som är 2,1 km. Det var kort tänker ni men jag upplevde den som rätt lång. Dels är den väldigt brant med östgötska mått mätt och dels glömde vi en påse som Pascal sprang tillbaka efter men hittade inte, så vi vände tillbaka allihopa, hittade påsen (som gömde sig bakom en utskjutande sten), och fortsatte. Jag var också relativt nyförlöst och inte så stark och vi gick fel på ett ställe vilket gjorde att vi fick klättra på ett brant ställe. Det var lite utmanande med en nyfödd på bröstet!
Tillbaka hit åkte vi i lördags och det som i mitt minne var runt 5 km och tog flera timmar, tog i själva verket runt 1,5 timme med fikapaus och är alltså en ganska lagom runda om man inte vill gå jättelångt.
Utsikten är fantastisk, det är inte så mycket folk och det rinner en söt bäck lagom för att vattna hundarna i.
Vi ska åka till fjällen och vandra i sommar och behöver lite stigning i benen. Nu behöver vi fler lite lagom långa turer med lite branta partier. Har ni några på lager?
Life of Monster, Yeti & Jinn 