En tråkig men fantastisk film

Alltså Yeti ÄR ju bättre! Jag såg ett par hoppsasteg idag men de är så mycket färre! Han brukar ta ett par hoppsasteg var 10e steg kanske och bryter av sin trav med enstaka galoppsprång eller bytet spår med bakbenen. Men! Nu har jag flera dagar i sträck sett honom trava långa sträckor utan avbrott!  En jämn, energisparande trav, precis som en hund ska kunna! Vågar jag hoppas på att han faktiskt är bättre nu?

Alltså den här hunden!

Vilken härlig vallhund han är!! ❤ Tror verkligen inte att ett vp är långt borta om vi kan hålla i och träna!

Lite kvällsvallning i regn

Det blir inte mycket vallat just nu, fåren går i skogen i Normlösa och pappa kollar till dem. De sköter sitt jobb som landskapsvårdare kan en se på slyet. Det finns liksom en lövfri zon upp till en dryg meter och sen når de inte längre och slyet växer fritt.

Var är fåren? undrar Monster. Yeti tänker på annat 🙂

Gissa på vilken sida av staketet fåren går?

Monster fick göra lite praktiskt arbete och hålla tackorna medan pappa och jag klippte bort två av de tre öronmärken som vi satte dit nyligen. Det hade blivit infekterat och svullet och såg allmänt eländigt och ont ut. Reglerna säger ett märke per öra men detta går ju inte 😦

Aj!!

Yeti är ju riktigt duktig med fåren! Monster får lätt lite låsningar medan Yeti är öppen i huvudet och mjuk!  Jag upplever ju att han är alldeles för het men idag var han sansad! Ska förresten inte skylla hettan på bara Yeti, om han fick valla oftare skulle han nig lugna ner sig.. Nåväl, han är mycket rolig att träna och sköter sig med den äran!

Efter det senaste besöket hos Eva tycker jag att Yeti rör sig bättre. Det är knappt jag vågar skriva det men han gör lite färre hoppsasteg. Hoppas hoppas att det håller i sig!! Cykeln är tyvärr fortfarande opumpad men jag har börjat stretcha honom och så har vi jobbat med balansbollen och att backa i uppförsbacke. Heja oss!

Sthlm tur och retur

Arvid, jag, Monster och Yeti har varit på en snabb visit i Handen och i Abrahamsberg!  Yeti var hos Eva för behandling och konsultation och vi alla hälsade på syrran en sväng.

Eva tycker precis som jag att Yeti rör sig lika illa, hoppar, skuttar och så men hon tyckte att han kändes bättre runt bäckenleden än sist. Han var mindre spänd i musklerna och hade mindre låsningar. Ett positivt utlåtande trots att jag tycker det inte händer något. Så hur får vi den bättre statusen att slå igenom på rörelserna? Jag ska fortsätta träna på balansbollen, lyfta de vänstra tassarna en i taget, lyfta upp ett bakben i taget och trycka ner det andra och knuffa på honom. Backträning i backe och så en ny punkt som är mitt förslag, att travträna med cykel. Han kan öht inte trava i koppel, men på något sätt måste det väl gå att träna upp? Han galopperar hellre än travar i vardagen och traven är en tydlig svag punkt.

Jag har känt den senaste tiden att det är meningslöst och att han inte kommer bli bättre alls, men nu känner jag mig mera hoppfull. Det är bra!

Sen tuffade vi vidare genom ett Stockholm i rusningstrafik. GPSen lurade in mig i centrum och att sitta med en GPS och blixtsnabbt avgöra vilken fil en ska i när det är filer och bilar överallt och en aldrig kört där förut – det är en utmaning!  Tur att Arvid var väldigt samarbetsvillig och nöjde sig med att kolla på Maisy Mouse i 45 minuter i sträck..

Fram kom vi iaf och spenderade kvällen med att äta linssoppa och ta en promenad med hundarna. Det gick bra tills att Arvid bestämde sig för att gå själv. Då minskade tempot till ca 100 m/h.. När en är nästan två år finns ju oändligt mycket att utforska!  En blomma, ett blad på en buske, en kotte, en elledning, en sten eller en myra, allt är nytt, spännande och måste kollas närmare på!

Det tog sin lilla tid om en säger så 😉

Idag höll sig Arvid i vagnen på den rätt långa morgonpromenaden och fick utlopp för energin på en lekplats istället! Roligast är rutschkanan även om vi lade lite tid på gungorna också 🙂

Det har gått otroligt bra denna gång att åka långt själv med Arvid!  Många gånger går det mesta att lösas med en platta med barnprogram eller spel, men bäst är det att åka efter lunch när Arvid normalt sover. Idag var han trött redan på fm eftersom han både somnade sent och vaknade tidigt, ny plats och allt som det var. Men fördelen med att barnet är så trött att han själv går in till sängen precis innan en ska åka är ju att han sover hela vägen. Jackpott!!

Det sötaste jag sett

Jag gick precis rätt på två helt urgulliga rådjurskid! Det var ett rådjur framför oss som dröjde kvar ovanligt länge och jag höll ögonen på henne då plötsligt Yeti nosade på ett litet kid precis framför fötterna på mig! Tur att jag inte har hundar med direkt döda-instinkt.. Vi hamnade tyvärr mellan hinden och kiden och de var så små att de gick rakt mot oss på vingliga ben. Jag försökte gå ur vägen och jag hoppas att hon vågade sig tillbaka strax igen. Hoppas inte räven tar dem nu bara, hon har ju ungar bara några 100 meter bort..

En ny hobby och en mjuk docka

När jag tävlade var det ett stående skämt att vi skulle börja knyppla istället för agilityn, slippa diskar och tidiga morgnar och istället i lugn och ro sitta hemma och handarbeta. Betydligt mindre skaderisk för både hund och förare och dessutom mycket billigare! Bara vinster liksom. Möjligen att det kanske var roligare med agility då.

Nu har jag då inte börjat knyppla, däremot har jag börjat nåltova!  Det känns som ett mycket roligare koncept än knyppling och så har jag dessutom ull hemma. 70 kr för ett litet startkit där man lär sig lite tekniker och får gulliga figurer på köpet! Jag lärde mig ju våttova i somras men det finns en klar fördel att nåltova då man kan göra det i soffan framför nån kul serie! Hittills jag gjort tre insekter och en blomma 🌸

Idag har jag tillbringat dagen med att sy waldorfdockor tillsammans med tre andra tjejer! Min moster sydde en till mig när jag var liten och jag har ett tag varit sugen på att göra en till Arvid!  Vi blev verkligen inte klara idag men vi kom en bit på väg. Vi har ett tillfälle till inbokat och så kanske jag hinner pilla lite hemma också.

Jag har tänkt att det kanske är mer för min skull än för Arvids jag gör dockan eftersom han är mest intresserad av att leka med bilar eller i sitt kök men idag var han med till vår diskussionsgrupp om föräldraskap på förmiddagen och i lokalen fanns både dockor, docksäng och dockvagn som han lekte för fullt med! Gulle, nu får han nog minsann skriva upp säng och vagn i lagom storlek till en mjuk hemsydd docka på önskelistan till sin 2-årsdag ❤

14 maj

Jag blir alltmer fascinerad över hur en liten människa kan vara så tydlig med vad han vill fastän han inte pratar. Nyss ville Arvid gå ut och då gick han resolut och hämtade sina skor och gav dem till sin pappa. Och minsann om de inte befann sig utomhus en stund senare trots att pappan gnällde om duggregn och kallt ute 😉Man behöver inte så många ord när man kan visa vad man vill, det är helt klart!

I morse var mamman i fråga trött eftersom hon hittat en ny hobby (mer om det i ett annat inlägg) och hann få katastrofalt lågt blodsocker innan frukosten befann sig i magen. När man är trött och hungrig är man verkligen inte den bästa föräldern. Jag var orättvis, Arvid blev ledsen och jag fick be om förlåt.. När man verkligen känner sig som en dålig mamma är det ändå skönt att vila i Petra Krantz-Lindgrens ord att det är bra att göra fel och misslyckas ibland eftersom det visar barnen att det är mänskligt att fela. Det viktigaste är att säga förlåt och att lägga ansvaret på rätt person, dvs sig själv. Arvid är så medveten om när jag är orättvis och han är tydlig med att han blir sårad. Det är tur att det går att rätta till trötta mammors tvära ord med en stor kram och ett förlåt. ❤

Efter den lite tråkiga morgonen åkte vi till skogsknopp!  Vattenlek stod på schemat och det var ju synd att termometern stod på 5 grader.. Vi hade kul trots lite kalla händer och jag är verkligen glad över att vi har den här mysiga aktiviteten ihop! Att fika ihop är nog det bästa, dricka varm choklad och äta banan och smörgås sittande på en tovad fäll i skogen med sin älskade unge, ett gäng andra små barn och deras föräldrar 🙂

Idag är det min lillebrors födelsedag. Han föddes två dagar innan min 10-årsdag och jag var med på förlossningen. Det var en häftig upplevelse och har för alltid färgat min min bild av förlossningar som en positiv händelse, fylld av förväntan och glädje.

Min lillebror och jag har inte pratat på snart 5 år. Det känns som en livstid. En stor kil kördes in i min familj i augusti 2011, min mamma och lillebror på en kanten och min syster och jag på den andra. Efter detta har det varit tyst mellan oss. De vet vad jag vet inte om att vi bor i hus eller ens att Arvid existerar. Inte för att det nog skulle spela någon roll, mamma känner till min brors yngsta och hon har valt att inte träffa honom på snart 5 år… Det är hemskt att vara skild från sin familj samtidigt som det då inte fanns någon annan väg att gå än att bryta med mamma. Min lillebror hängde liksom med på det även om vi kanske hade kunnat ha kontakt. Eller kanske inte, vem vet…

Älskade Gustav, om du någon gång skulle läsa detta så hoppas jag att du är lycklig. Jag önskar att du trivs med ditt liv, att du har ett vettigt jobb och att du känner att du är där du vill i livet. Om du saknar oss så vet att vi saknar dig med! Vi finns här för dig om du vill, bara ett mail, ett telefonsamtal eller 20 minuters bilväg bort.

Kram på dig och grattis på födelsedagen! ❤

Sommarbete

Det har varit mycket får den senaste veckan! Igår hjälpte pappa mig att märka två tackor som hade bara ett märke respektive var felmärkt. Sen klippte jag klövar och sen var de faktiskt redo för sommarbete!

Idag fick jag och hundarna in dem i transporten efter mycket om och men och nu går de på ett skogsbete där jag hoppas att de är nöjda en vecka eller två 🙂

Blev det bra eller blev det bra?

Den ena trädgårdshästen är färdig och jag är så nöjd!! Så mycket charmigare än innan!! Jag har sett hästar i de där rören sen vi flyttade hit, så det var på tiden 🙂

Måste visa en före-bild också så ni förstår förvandlingen 😉

P tyckte absolut att jag skulle haft med en bild på den fula skrubben i inlägget från igår så det slänger jag också in. Här har jag tagit loss dörrarna men de var i samma färg som resten. Fronten på lådan har varit av hela tiden och gick inte att sätta dit eftersom lådorna inte gick att ta loss alls utom med våld och kofot. Smidigt, eller hur?  😉 Jag tycker nog att denna byrå ändå hade någon form av charm med texten ovanför men som myshörna gör sig utrymmet sig mycket bättre!

Arvids myshörna är färdig!

Äntligen kan ”blå rummet” flyttas från projektlistan till färdiga-projektlistan! Jag är supernöjd med både rummet och skrubben och Arvid verkar trivas också! Efter att ha brutit loss den fasta byrån med kofot kom det fram trä och rör. Jag har tapetserat med renoveringstapet och målat över den med antikvitt. Satte dit brädor för rören så det blev som en hylla under snedväggen. Sedan upp med dekorationstapet från cdon.com som var överlägset billigast! På golvet röd nålfilt och bokhyllan är en billyhylla som jag målat om i blått.