Kategoriarkiv: Vår omvärld

Den ryske björnen

Går det ens att tänka på något annat än Rysslands invasion av Ukraina just nu? Det är så sjukt så det är svårt att förstå att det är sant. Som ett brädspel där någon bara invaderar grannen, fast nu är det riktiga soldater och vapen som dödar. Jag får ångest av att tänka för långt in i framtiden och spekulera vad detta kan innebära för freden i resten av Europa och världen. Och att tänka på alla familjer som nu flyr med små rädda barn.. Ja hjärtat går ju itu.

För att inte gå isär behöver jag göra något praktiskt och det blir att uppdatera min krislåda. Jag har haft den i 4 år och uppdaterat dem en gång så det finns ett behov om man säger så. Sist jag uppdaterade den försökte vi använda maten innan den gick ut, eller efter den gått ut om det hände att det var på det viset. Det resulterade att en liter nyponsoppa som gått ut ett år tidigare hälldes ut i ett naturreservat utanför Rimforsa. Därmed kunde vi tillskansa oss kunskapen att nyponsoppa inte håller sig obegränsat länge. Who knew?

En annan sak jag ska göra är att fylla ett par vattendunkar och lägga i jordkällaren. Det ligger redan en där, men vattnet är för gammalt och behöver bytas. Ett litet uttag av kontanter ska jag också göra. Den dagen korten inte fungerar är det ju för sent att ta ut pengar. Att se de stackars ukrainarna stå i långa rader för att ta ut pengar är ju ett uppvaknande. Jag har ju tänkt så många gånger att vi borde ha lite kontanter hemma i nödfall, men att verkligen ta tag i det är, det är tydligen lite svårare.

Det är inte för att jag tror att det kommer att bli krig här som jag vill fixa krislåda och vatten, men vem vet vad som händer i framtiden? Det kan ju bli ett längre strömavbrott eller vad som. Det skadar ju inte att vara förberedd, särskilt nu som den ryska björnen är ute och röjer..

En köpfri månad?

Jag har funderat på att ha en period av köpfrihet och nu är tiden inne för att omsätta tanken i praktiken. Men vilka regler ska jag sätta för min köpfria period? Det går att tänka på lite olika sätt. Att helt stoppa konsumtionen är svårt när man måste äta och har djur som också behöver äta. Mediciner, veterinärer, saltstenar och läppbalsam, världen är full av saker man behöver. Ett totalt köpstopp utöver mat och absoluta nödvändigheter känns svårt. Och hårt. Och kanske faktiskt lite tråkigt..

Vissa sätter gränsen vid att köpa nya saker och tycker det är helt ok att handla begagnat. För egen del är jag rätt bra på att handla begagnade grejer så en sådan gräns skulle kanske inte påverka min ekonomi i så hög grad som jag önskar. En klar nackdel med att handla på Tradera eller Facebook är att man ofta måste betala frakt också och då kostar många grejer nästan nypris ändå. Det må vara klimatsmart att köpa begagnat men särskilt billigt är det inte alltid.

Andra sätter gränsen för det man behöver i förhållande till vad man villhöver. Jag tycker villhöver är ett genialt ord. Men för att det ska lyckas gäller det att man är ärlig mot sig själv. Har jag ett verkligt behov av ett par nya jeans eller nya skor eller klarar jag mig utan? Jag har flera saker jag måste köpa denna månad. Parkering på jobbet, hundmat och hö. Och bra läppbalsam, helst med naturliga ingredienser. Men utöver det behöver jag nog inget mer. Jag tror att villhöver-varianten passar mig bäst, bara jag är tillräckligt hård mot mig själv.

Hur länge ska jag köra då? Ja jag vet inte. I februari åtminstone, kanske i mars också? Kanske kan det till och med bli längre, vem vet?

Är det någon mer som vill hänga på?

Inte ett nyårslöfte men… kanske ett klimatmål?

Jag gillar verkligen inte nyårslöften. Jag har nog snarare känt nån slags stolthet i att inte göra löften som ändå är gjorda för att brytas, kanske redan innan januari är slut. En hälsosammare livsstil, börja träna och annat. Istället har jag satt upp mål. Vad är skillnaden kanske den skarpsynte undrar? Ja, vad är skillnaden? Kanske att ett mål är mer något som man jobbar emot och ett löfte mer är upplagt för att brytas? Jag vet inte riktigt. Ärligt talat är jag ganska måltrött också. Dels på grund av ett lätt överanvändande av mål på jobbet vilket gör en lite matt. Hur många olika mål kan en arbetsplats ha på hur många nivåer egentligen? Många tydligen. Kanske tröttnade jag framför allt när varje medarbetare skulle komma på ett eget mål och presentera inför gruppen. Så krystat, så inte alls från hjärtat.

Nåväl, detta inlägg skulle inte handla om målen på mitt jobb även om det visade sig att jag inte var ensam om att gå vilse i antalet mål och att de därför faktiskt har minskats kraftigt. Nej, inlägget var tänkt att handla om miljömål. Inte Sveriges, utan mina egna. Eller våra egna kanske, jag tror faktiskt att alla behöver tänka mer målmedvetet på hur varje individ ska minska sin egen miljöpåverkan om vi ens ska ha en liten chans att reda ut detta med en beboelig planet i behåll. Jag har gjort klimatkollen och på ett ungefärligt plan räknat ut min miljöpåverkan. Eftersom vi inte äter kött och har en vettig uppvärmning sparar det in lite koldioxid. Istället är den största punkten för min koldioxidförbrukning konsumtion. Dels drar hundarna upp en hel del och där kan jag inte göra så mycket. Jag ger dem ett helsvenskt foder, men mat måste de ha. I övrigt handlar jag betydligt mindre grejer till hundarna än vad jag gjorde för kanske 10 år sedan. Halsband och koppel slits ut så det är hål innan de får nya. Till hemmet handlar jag till stor del begagnat. Inte allt men ändå mycket. De senaste möblerna köpte jag på en trottoar av en tjej i stan, vår soffa köpte vi av en vän för 5 år sen, köksbordet och stolarna av en tjej på brukshundklubben, Arvids byrå plockade jag upp i Ljungsbro, vitrinskåpen inne i stan osv. Visst har vi köpt nya möbler också, vi har ett stort hus, men en stor del av alla möblerna är ändå second hand. Kanske till och med mer än hälften?

Arvid får en del nya kläder eftersom min erfarenhet av att köpa kläder online är lite… tråkig. De flesta häller så mycket sköljmedel i tvättmaskinen så att man känner lukten när man kliver ut ur bilen och det är inte så kul. Begagnade ullkläder har ofta nåt litet småhål eller fläck. Men trots detta så har Arvid aldrig fått en ny jacka eller överdragsbyxor utan allt är köpt begagnat. Många tröjor och t-shirts är också köpt begagnade. Jag är också väldigt nöjd med de ullkläder jag köpt begagnade från Ulligt återbruk. Byxor som är gjorda av gamla herrtröjor fyndade på nån loppis och sen omsydda till barnbyxor. Kan det bli bättre? Det värsta med ull är att kläderna inte håller så bra. Men då kan man köpa ulltrikå på bit och sy små söta lappar att sätta på kläderna! Både barn och mamma är nöjda.

IMG_20190106_201701_311

Nej, det är inte där skon klämmer utan det gäller min egen klädkonsumtion. Jag köper i princip aldrig begagnat även om det har hänt. Jag säljer en del kläder begagnat, men köper det mesta nytt. Delvis är det för att jag sliter ut kläder som jeans, men kanske framför allt skor jag använder i terräng. Om ett par skor överlever mer än en säsong är det fantastiskt och då vill jag såklart inte köpa skor som redan är slitna sedan innan. Men tröjor, byxor mm, där kan jag bli bättre! Mitt första mål är att jag ska minska mina klädinköp kraftigt och försöka hitta kläder på t ex tradera eller second hand-butiker istället.

Nästa mål är att ha ett köpstopp! Inte ett totalt stopp men av allt som inte är absolut nödvändigt. Sen kan man alltid diskutera vad som är nödvändigt och jada jada, jag vet att detta inte är vattentätt. Men ändå, mindre nätshopping  för mig! Ett sätt är att använda saker man redan har. Till exempel servetter, det är ju rätt onödigt att köpa i papper. Men även rätt onödigt att köpa i typ om man redan har snygga handdukar. Jag har fått ett helt lass gamla kökshanddukar, prydligt manglade med monogrammet EA på. Jag tror det är min farfars fasters handdukar, Eva Andersson. Det är liksom ett stycke historia att använda ett sådant tygstycke som servett, till skillnad från en servett som slängs i brasan eller i brännbart.

Den sista delen i mina klimatmål är att minska på skräp. Vi slänger väldigt lite brännbart för att vara en familj på tre men andelen kartong och framför allt plast som vi återvinner är stor! Jag vill att den ska minska! Många förpackningar runt mat är svåra att undvika upplever jag men plastpåsar är en sak som faktiskt går att byta ut till nätpåsar till frukten och tygpåsar till resten. Istället för plastfolie och plastlådor använder vi tygbitar med bivax eller lådor av glas. De går att skölja av, diska och återanvända!

20190107_223610

Idag tog jag ytterligare ett stort steg inom skräpminskningsavdelningen och det är att sluta använda schampo och tvål på flaska! Istället har jag köpt tvål i fast form (yes, minska konsumtion var det ja, men detta tror jag ändå på), både till hår och kropp. Nu ska jag sluta bära tunga schampoflaskor till gymmet och simhallen eller på väg hem från affären. Nej istället ska tvål användas! Jag hittade tvål både lämplig till hår, hud och till hundarna så nu hoppas jag bara att jag ska trivas med mina nya tvålar så snart de kommer. Även henna till håret ska testas för att minska kemikalierna (ja, grått hår är skitsnyggt, jag har bara inte förlikat mig med tanken på att JAG är snygg i det) och min deo gör jag ju redan själv på lika delar kokosolja, potatismjöl och bikarbonat med nån droppe lavendel i. Bästa deon för övrigt, har ni testat?

Har ni några tankar om hur ni ska minska er klimatpåverkan?

Trump vann och jag ska börja hamstra

Att Trump vann igår var en vinst för patriarkatet, där alldeles för många hellre såg en galen man än en kompetent kvinna i positionen som världens mäktigaste person. Frågan är hur lång tid det kommer att ta innan USA får en kvinnlig president? Och en annan fråga är hur många som röstade på Trump som egentligen är emot kvotering och som dessutom aldrig skulle erkänna att någon man fått sitt jobb pga kön snarare än kompetens? 

En av de mycket talande karikatyrerna på Trump

Det är lätt att vara snabb att förlåta männen deras misstag och felsteg medan kvinnor får brinna på bålet. Det är oförlåtligt att göra misstag om du är en kvinna med makt. Hillary var långt ifrån perfekt som kandidat men hennes lista med misstag var ändå kortare än Trumps! Ändå ville halva amerikanska folket hellre ha Trump som ledare.
Igår vaknade jag upp till en mer osäker, en mer otrygg värld. Vad kommer detta att leda till? Vilken värld kommer vi att leva i om ett, två, fem eller tio år? Vad är det för värld där män som gör och säger osannolika ting gör dem MER populära?  Hur kan varken rasistiska, sexistiska och homofobiska uttalanden eliminera någon från att bli president? Samma fenomen ser vi i Sverige där SD blev större efter järnrörsskandalen och alla skandaler efter det. Ju fräckare, ju mer sexistiskt och rasistiskt de uttalar sig, desto fler anhängare får de!

Jag lyssnade på Radiopsykologen häromveckan där en kvinna med en stor rädsla för krig ringde in. Hon var  i 60-årsåldern och hennes mamma och mormor levde och överlevde två världskrig. Jag tänkte då att hon var lite tokig som hela tiden fick stoppa sina impulser att hamstra konserver och göra andra förberedelser men kanske är det hon som är klok och vi andra som är naiva? Jag tror minsann att vi får fixa till jordkällaren, köpa mer ved, börja hamstra konserver och förbereda oss på att det kan komma sämre tider. 

Påverkar du dina barn? 

Rubriken är ju fånig egentligen. Såklart att du påverkar dina barn! Vi blir ju alla påverkade av människor runt omkring oss och barn extremt mycket eftersom de inte har en massa tidigare erfarenheter att jämföra sina upplevelser eller information med och eftersom ens föräldrar är, ja ens föräldrar. Du väljer ju vilken information du ger till dina barn och pådyvlar dem din livsstil på ren automatik. Det är ju inget konstigt, så vad babblar jag om? Jo detta..

Jag stöter då och då på människor som ifrågasätter att en som vegetarian även låter ens barn äta vegetariskt. Att vi gör en orätt mot barnen som förvärrar henne rätten att äta kött. Att vi inte låter barnet välja. De drar dessutom jämförelser med religion, att muslimer inte låter sina barn välja någon annan religion eller att inte tro på gud. Eller som en man som menade att det var på gränsen till barnmisshandel när en muslimsk flicka valde att äta en vegetarisk burgare då hon inte litade på servitrisens försäkran om att det bara var nötkött i hamburgaren.

Jag undrar vilken planet de här människorna växte upp på? En planet där alla köttätare-föräldrar samtidigt som de introducerar mat vid 6 månader lär sina barn att kött kommer från levande djur som dödats för att bli mat och erbjuder ett vegetariskt alternativ så att barnet själv får välja? Eller där alla katoliker lär sina barn att hinduismen är det rätta sättet att leva och tro? Eller förlåt, jag glömde att den sekulariserade protestantiska livsstilen är den enda rätta.

Nej jag tror att de överhuvudtaget inte har tänkt. Alla föräldrar (ja det finns ju naturligtvis undantag..)  vill väl ändå sina barn deras bästa och alla föräldrar lär väl ändå sina barn det som de tror är rätt förutom allt det som barnen lär sig av bara farten. Framför allt vill de ju inte lära sina barn sådant som de tycker är fel! Jag vill ju inte ge Arvid kött eftersom jag tror att det är det bästa för jordklotet, miljön och djuren att leva vegetariskt (eller egentligen veganskt i alla fall där vi inte vet om djur farit illa). Jag uppfostrar inte Arvid till katolik eftersom jag själv inte är katolik. Jag försöker dela med mig av mina värderingar om människors lika värde eftersom jag tror på det. Jag vill lära Arvid empati och medkänsla genom att visa honom empati och medkänsla eftersom jag tror att det är rätt! Jag kommer inte säga till Arvid att gud finns eftersom jag inte tror på gud. Jag är naturligtvis färgad av min egen uppväxt, av min kultur, av de människor jag mött och erfarenheter jag haft! Och jag kommer att färga av mig på Arvid! Hur skulle jag kunna göra annat?

Att gå omkring och tro att ens egen livsstil är det enda sättet till den grad att en tycker att de som gör annorlunda val i fråga om matvanor eller religion ägnar sig åt barnmisshandel är rätt magstarkt. Det där bibliska ordspråket om att  se stickan i din frändes öga men missa bjälken i ditt eget, det är väldigt användbart tycker jag.. 

Forskning om amning!

På bloggen Sagogrynet kan man läsa om en vetenskaplig artikel om amning! Den tar upp att om ökad amning skulle kunna rädda 823 000 spädbarn och förhindra 20 000 insjuknanden i bröstcancer enligt beräkningar. Amning är inte alls något som bara hör hemma i fattiga länder utan hälsofördelarna gäller även för oss i västvärlden. Inte heller är fördelarna begränsade för bebisen utan även mamman! Tyvärr så är fördelarna med amning inte så omspridda utan snarare verkar det vara fult att prata om. Det tycker jag är synd! Det finns massor av skäl varför man INTE vill amma och jag tycker det är helt upp till var och en att bestämma hur man vill göra. MEN jag tycker att all information ska finnas tillgänglig. Vem tjänar på att kvinnor inte får tillgång till den information som faktiskt finns? Och varför skulle det vara dåligt att berätta om fördelar med amning? Vi får väl inte vara så rädda för att kränka de som inte kan eller vill amma så att vi inte alls kan prata om fördelarna med amning?

Utebliven amning ökar risken för plötslig spädbarnsdöd, diarré och luftvägsinfektioner och minskar risken för bröstcancer och äggstockscancer hos mamman. Det är för det första rätt häftigt tycker jag, att något jag kan producera i min kropp är så komplext att det kan föda en bebis helt och hållet de första 6-12 månaderna av hens liv. Att det dessutom innehåller massor av ämnen som inte är möjliga att tillverka syntetiskt och som skyddar mot infektioner som såväl funkar på röda bebisrumpor är ju helt awesome!

Att amning skyddar mot bröstcancer visste jag själv inte förrän ganska nyligen. Det gäller vid amning under längre tid och för varje månad man ammar längre än ett år ökar skyddet. Utebliven amning ökar däremot inte risken att drabbas. Men varför är det information som inte är mer känd? Oktober är ju bröstcancermånaden men ingenstans i media hittade jag information att ett sätt att minska risken för att drabbas är att hålla i amningen. Det finns däremot en massa andra tips som en hälsosam livsstil, låta bli att röka och jada jada, men ingenting om detta konkreta som i princip alla kvinnor som får barn skulle kunna göra? Varför är det så?

Det finns otroligt mycket skamning om amning. Alla har åsikter om amning och som kvinna med ett litet barn är det i princip omöjligt att göra rätt. Man måste amma, men inte för länge, inte för offentligt, inte för bökigt. Nä helst borde nog den ammande kvinnan hålla sig hemma..

Jag tycker att följande utdrag ur boken ”Att föda ett barn” av Kristina Sandberg sammanfattar åsikterna bra:

”Rösterna, så malande, så påträngande.
Du blir ju utsugen. du måste ju tänka lite på dig själv!
Har du så gott om mat kan du väl börja leverera till någon amningscentral?
Om du är sådär trött är är väl det första du ska göra att sluta amma.
Varför börjar du inte med napp?
Nattmål fyller ingen som helst funktion efter 4 månader, men vill man göra det besvärligt för sig så!
Hon kommer hålla på till skolåldern!
Alla kvinnor kan väl amma, det har ju kvinnor gjort i alla tider, överallt, alltid.
Du får nog börja med tillägg.
Dricker du kaffe?
Men när de är över året är det väl ändå osmakligt. Perverst på något sätt.
I en del afrikanska kulturer så tillhör brösten framför allt barnen, ja men herregud, och är inte särskilt sexuellt laddade.
Får han aldrig vila?
Ska du förvägra ditt barn det bästa? Det naturliga? Skyddet mot allergier, infektioner?
Ja att bli mamma är ju inte bara att se til sina egna behov.
Det är oseparerat, abnormt, att amma länge ger hämmade, osjälvständiga, krävande barn.
Eller var det ovanligt nöjda, sociala och nyfikna barn?
Tvinga inte kvinnor tillbaka för guds skull människa!
Det är i u-länder som amning, lång amning, har fördelar.”

Kort sagt, det är omöjligt att göra rätt och kanske är det därför det verkar vara så svårt att få ut bra och relevant information om amning? Som att amning är fantastiskt när det funkar men att det oftast inte alls går sådär naturligt lätt utan att det är ett samspel mellan mor och barn där båda måste lära sig hur det ska gå till likväl som att det kan vara mödan värt den där första tiden för att få ett superenkelt sätt att trösta, ge trygghet och närhet, för att inte tala om mat. Att det inte finns någon anledning att sluta amma för att man börjar jobba. Att man kan hålla i amningen som något man gör ibland, när man vill ha en mysig stund, nedvarvning och närhet? Att det visst finns fördelar med att amma även när barnet är äldre än ett år. Att WHO rekommenderar amning upp till minst två år och att det inte bara gäller u-länder. Och inte minst att amningen faktiskt är hälsosam även för mamman.

Jag kan verkligen rekommendera Sagogrynets blogg, Amningshjälpens hemsida och Amningshjälpens grupper på facebook om du vill lära dig mer om amning!

En lysande samanfattning

Jag hade önskat att jag läst denna lysande sammanfattning innan jag skrev gårdagens inlägg, men så blev det inte. Istället får det bli en uppföljning! Följ den här länken för att läsa om olika material i kläder och hur du kan undvika att vara en ofrivillig miljöbov. Kort sammanfattning: Inget är helt enkelt och självklart men ekologisk bomull, lin, obehandlad ull och framför allt hampa är material som är bättre och akryl och polyester är big NONO!

image

Arvid busar klädd i ekologisk ull

Den medvetna konsumenten

Finns den perfekta konsumenten? Jag tror inte det. För det första så uppstår frågan om vem som sätter standarden för perfekt. Är det handeln själv? Eller omgivningen, naturen och inte minst djuren? Konsumenterna eller producenterna?

Att helt undvika konsumtion kanske egentligen är det bästa ur naturen och miljöns synpunkt? Att leva i ett kretslopp med naturen? Men det är svårt att leva utan att konsumera i vårt moderna samhälle. Dessutom har vi en ekonomi som kräver att vi hela tiden konsumerar, annars stannar världen. Men det är en helt annan diskussion än vad jag tänkte skriva om idag.

En medveten konsument är nog ett bättre ideal. Att försöka ta reda på vad som är bäst, ur miljöns och arbetarnas perspektiv och att försöka minska sitt ekologiska fotavtryck. Jag försöker vara en bra konsument ur hållbarhetssynpunkt och ur giftsynpunkt. Göra medvetna val. Köpa mycket ekologiskt eftersom jag tror på ekologisk produktion (tur det eftersom jag jobbar med det ;))  Vi försöker minska användandet av plast hemma till förmån för gjutjärn, trä och rostfritt stål.

Men att vara en medveten konsument är tyvärr inte alldeles lätt. Vi får ny information hela tiden om kemikalier som används, djur som far illa och vad som händer med våra produkter när vi lämnat dem ifrån oss.

Så sent som igår dök detta i mitt flöde http://www.svt.se/nyheter/inrikes/klader-av-fleece-fororenar-haven samtidigt som en mer lokal artikel fanns i dagspressen:

image

Det är våra kära fleecetröjor som sprider ut små plastpartiklar varje gång vi tvättar dem. Detta hörde jag om för första gången för något halvår sedan. I många år har jag alltså sköljt ut plast med tvättvattnet utan att veta om det. Jag har flertalet fleecetröjor till mig själv för att inte tala om alla fleeceflätor till hundarna. Helt omedveten om att det gjort mig till en miljöbov.

Vad har en för alternativ när en upptäckt att ens tröjor är högst olämpliga att tvätta? En kan slänga dem, ge bort dem eller försöka återvinna dem. I bästa fall blir det bara koldioxid och vatten kvar vid förbränning men det löser ju inte problemet. Ny plastfleece tillverkas hela tiden och de säljs ju för fullt. Att skänka bort sin fleece innebär ju att någon annan blir varm, men även att någon annan kommer skölja ut partiklar vid tvätt. Det kanske ändå är ett bättre alternativ om en kan misstänka att personen skulle skaffat sig en fleece oavsett. Om inte annat har du ju sparat energin för åtminstone en nytillverkad tröja. Att återvinna dem verkar svårt. Om du ens lyckas så kommer den troligen bli en ny tröja och då hamnar vi ju i något slags moment 22.

Vad ska vi värma oss med istället för våra kära plastfleece då? Ja det finns fleecematerial från naturliga källor istället för olja. Till exempel finns bomullfleece, bambufleece och ullfleece. Tyvärr så är inget material klockrent. Vid odling av bomull krävs massor av bekämpningsmedel och bambu är inte heller det särskilt miljövänligt eftersom det är hårt och strävt i sin naturliga form och behöver behandling för att bli bambuvisko i en process som kräver både kemikalier och energi. Här finns en artikel från Råd och rön om textil. Tyvärr har Råd och rön missar hela miljöaspekten med plastfleece, i övrigt finns en del information.

Sen har vi ju det fantastiska materialet ull som har en massa bra egenskaper, helt naturligt. Tyvärr kan ull som behandlas med superwash inte alltid räknas som miljövänligt. Superwash innebär att ullen t ex behandlas med plast så att den inte tovas eller krymper även om en behandlar den lite ovarsamt. En del superwashbehandlingar är nog värre än andra men för att veta behöver en göra grundligare efterforskningar. Obehandlad ull är vad jag vet det mest miljövänliga materialet i kläder. Får kräver kanske en avlusning ibland men inga fler bekämpningsmedel eller kemikalier.

Det stora problemet med ull är dock djurrättsperspektivet. Bilder av får med blödande rumpor, filmer där får behandlas milt sagt våldsamt, andra filmer som visar än värre misshandel av djuren.

Så hur gör en för att välja de bästa kläderna för att hålla sig själv varm och samvetet rent? Jag vet ärligt talat inte. Just nu väljer jag dyr ekologisk obehandlad ull i första hand till Arvid, gärna secondhand. Jag bara hoppas att butikernas försäkran om en god djurhållning stämmer.

image

Arvid i ekologisk ull